Tidigt, tidigt imorse for jag till Borås för att delta på introduktionsdagen för kursen i Dewey decimal classification. Skogar och ängar var täckta av frost när jag slumrade mig fram på räls genom Sverige. Väl framme skakade jag mig fram till Högskolan i Borås.
Efter en värmande kopp kaffe äntrade jag biblioteket och sedan jag flyktigt inspekterat detta slog jag mig ner för att läsa en artikel. Inte särskilt långt in i artikeln dyker en mor och en dotter upp. En bok var har de med sig när de slår sig ner i fotöljerna jämte mig. Dottern läser snabbt igenom sin bok, den innehåller inte mer än några bilder till hennes besvikelse. Hon springer och tittar efter fler böcker men är inte lyckosam.

Hon försöker vara sådär tyst som man ska vara men lyckas kanske inte riktigt. Mamman försöker dels att ägna sig åt sina studier och dels att sysselsätta dottern för att dottern inte skall störa oss andra på biblioteket, naturligtvis en nästan omöjlig uppgift.
Det återstår nu inte så lång tid tills introduktionen börjar och jag börjar därför att sakteligen röra mig mot C-huset. Men denna lilla situation har fått mig att fundera på
hur högskole- och universitetsbiblioteken tillgodoser de särskilda behov som studenter med barn har. Inom det området är jag övertygad om att man kan göra mer.
Om biblioteken skall verka för livslångt lärande så borde det vara en självklarhet att studenter med barn känner sig välkomna på landets högskole- och universitetsbibliotek.
Ett konkret förslag
- Läsplatser för föräldrar kombinerat med läs- och ritplatser för barn med litteratur för dessa.
Du måste vara medlem i bibl feed för att lägga till kommentarer!
Delta i det här sociala nätverket